Känslan är ungefär som att klarat av ett svårt prov med toppbetyg. Nässprayen hade gjort susen och de är idag dags att börja med sprutor och få igång en massa hormoner. Tyvärr kommer jag inte undan nässprayen nu heller, men bara en näsborre åt gången som får lida.
Magpirret finns kvar, nu är de inte så långt kvar tills vårt ev barn kommer bli till! Tänk om bara två ynka veckor kanske ett litet embryo gror och lyckas fästa sig. Kan inte låta bli att räkna nio månader framåt och hämna i mars. Mars 2017, är det då du kommer till oss?
Har försökt att inte hoppas för mycket. De skulle göra så ont om de inte lyckades. Men de går inte att låta bli. Jag har gett mig vika för mina känslor, försöker inte envisas med att tänka för mycket på att de kan lika gärna sluta med ett minus på stickan, den här gången också. Men de är den bästa chansen vi någonsin haft. Jag tänker tillåta mig att hoppas fullt ut och vara glad. Vid ett ev misslyckat försök får jag försöka hantera de känslorna då isåfall. Nu kör vi!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för din kommentar!